Dags för dagis

Blondettysarna sent på nyårsnatten

Ja, vi har inte träffats sen nyårsdagen. Det är katastrof. Vi har pratat länge om att vi ska beställa en semesterresa tillsammans, men månaderna går och vi har fortfarande inte bokat. 

Nu får vi skärpa till oss annars blir det Sverige i år igen!

Nu har Julias inskolning börjat och det går galant. Hon leker och busar hela dagarna. På fredag är första dagen hon ska vara helt själv. Problemet är att just den dagen så ska hennes avdelning flytta, så det blir nya lokaler som inte är riktigt klara, snickare och vikarier som springer fram och tillbaka med flyttlass. Det känns inte riktigt bra. Nu har hon vant sig och helt plötsligt blir det något nytt. Jag hoppas verkligen att det funkar, annars känns det tungt att börja jobba på måndag.

Tänk så fort det här gått. Jag har varit hemma med Julia i nästan två år. Det är de absolut bästa jag har gjort i hela mitt liv. Hon är mitt ALLT.

Julia bara några dagar gammal, fortfarande lite ihopklämd

Nu till något helt annat. Igår var jag på mitt första träningspass det här året. Till skillnad från Therese så fick jag ingen kick, det var inte kul och i 55 min tänkte jag bara på hur jobbigt det var och att jag aldrig ska ha ett sånt här långt uppehåll igen. Men det är bara att komma igen och bita i det sura.. Jag vet hur mycket bättre och piggare man mår, men det är tufft i början. Det är faktiskt skönt att bara sitta i soffan också!

Sov så gott!